Filmstund från Rättvik

Vilken helg det har varit! Rättviks tävling är alltid lika uppskattad varje gång man är där. Eftersom Jessica inte mådde något bra så fick jag äran att köra Viggo under helgen. Tar det lite kort och gott om loppen sen får ni skåda dem i filmformat.

Lördagen: Lava börjar med att nolla hopp och blir SM klar i och med 8:e platsen. Även Viggo nollar och får SM pinne. Yxa kunde inte sitta still så vi gjorde omsatt=disk i övrigt ett bra lopp.

Agilityklassen Lava gör en mycket bra nolla och den står sig så pass att vi tar en 5:e plats. Viggo får slalomfel sen disk längre fram. Yxa gör ett mycket bra lopp med fina fält men jag ordnar till två vägran men vi kom ändå 8 pinsamt nog.

Söndag: I Hoppkassen blir det två vägran pga rundat hinder med Lava. Viggo får till ett riktigt bra lopp och blir 9/120 hundar. Han kan sheltien om han vill. Yxa gör ett fint inte 100%igt lopp i hoppen men vi tar oss ändå en 4:e plats.

Agilityklassen var kul och utmanande. Lava gör helgens 3:e nolla och blir 9:a, Viggo tyvärr en vägran annars grymt lopp. Yxa gör helgens bästa lopp det var grymt bortsett från fel tunnelingång då tyvärr. Man kan kort och gott sammanfatta att helgen varit mycket bra 6 av 9 nollade lopp är inte fy skam nu laddar vi för gotland nästa helg.

Nu är vi igång äntligen med allt vad tävling och träning heter.
I söndags var det dags för årets första tävling för våran del, inte en tävling i sikte sen Rättvik i november så vi var väldigt taggade för tävling.
Eftersom det är en bit till Karlstad så var resan planerad redan att starta vid 05:00, dock kom vi bara till Ösmo. Med andra ord bara 1 mil innan Marias bil la av helt. Ringde och väckte min käre far som kom med startkablar men efter några försök fick vi bogsera hem bilen till Nynäs med ”sytråd”.
Men efter två gånger stop med trasig lina och byte av bil så kom vi iväg vid 07:00 istället.

Utan trafik och tung fot var vi i Karlstad vid 10 och missade bara första agilityloppet med medium tjejerna. Väl till tävlande så bjöds det på riktigt roliga banor under dagen med mycket klurigheter.
Lava gjorde ett riktigt bra agilitylopp bortsett från ett hinder från fel håll.
Då Yxa missade första loppet så fick vi börja med hoppklass, och vilken början på året. Trots att jag snubblade på ett hinder så lyckades vi kamma hem en 2:a plats, på samma sekund som vinnaren så jag är mycket nöjd.

Lava gjorde en mycket bra insats i sitt första hopplopp, men jag var lite för snabb och vips så togs det ett annat hinder på vägen. Lite snöpligt med tanke på att allt annat var så himla bra. Man kanske ska titta på hunden hela tiden. 😉

Yxas andra hopplopp var överallt och ingenstans kändes det som. Men något jag är mycket nöjd över är våra starter under dagen. Satt så fint och jag han t.o.m säga BRA! Det hör inte till vanligheterna, så trots urballningen i andra klassen så är vi nöjda.

Lavas sista lopp var riktigt bra bortsett från att jag blev tung i foten och en aningens passiv. Inte alls speciellt bra då det ledde till ännu en disk. Det är nog rekord skulle jag tro att vi diskat oss 3 av 3 möjliga. I Rättvik blir det skärpning och inget springa ifrån hunden och inte titta var jag har den.
För då ska nog allt resultaten trilla in även för Lava del.

Nu till något mycket tråkigare och ledsammare. Efter en långt och mycket roligt och händelserikt liv så fick bästaste Glorran resa vidare till dom gröna ängarna där matskålen alltid är full. Där man får göra och vara precis som man vill hur mycket man vill och när man vill.
Saknaden är självklart enorm men samtidigt känns det bra att veta att nu har hon det bra.
Vi avslutade på bästa sett genom att göra det Glorran gillar bäst. Nämligen åka till klubben och äta massa godis springa mellan hinderstöden och i tunnlarna, göra det på bästa Gloria vis.

Mot toppen.

Det är nu det är tänkt att jag ska försöka mig på att sammanfatta 2011 lite kort och gott.
Vi har nu under ca 1 månad varit ”lediga” från agilityn och ägnat oss åt mer eller mindre bara skogspromenader och lite uppletande. Det har ju varit på gott och ont kan man säga, hundarna är eller framförallt Lava och Yxa mer eller mindre för jävliga i mellanåt och det brinner i  huvudet även på mig. Tur nog så drar ridhusträningen igång redan på söndag för vår del och det ska bli så skönt. Åter till sammanfattningen av 2011 och allt som hände då.

Alpha 

Tanten har hängt med på det mesta under årets gång vad det gäller tävlingar och träningar. Fortfarande väldigt pigg och fräsch och hänger gladiligen med på promenader så länge det inte regnar eller är för kallt förstås. I början utav året plockades 2 fettknölar bort, det visades sig tyvärr att en var elakartad. Om det onda lyckats sprida sig eller ej visste man inte. Allt ont plockades bort och inget dåligt fanns kvar där knölen suttit.
I värsta fall kunde det vara så att det kunnat sprida sig till andra organ och då hade inte mycket tid funnits kvar. Men peppar peppar så verkar det som att allt gått bra.
Alpha har även hunnit med att kliva in på sitt 15:e år i livet och vi hoppas på massvis med fler år tillsammans.

Gloria 

Tant nummer två i sällskapet är fortfarande lika jäkla matgalen som tidigare. Men dock är Glorran inte alls i lika gott skick som Alpha tyvärr. Det svänger från dag till dag kan man säga hur den fysiska formen är. Bästa enligt hennes egen åsikt är att enbart få kissa ute på gräsmattan och gå in igen. Att gå ut på långpromenader finns inte riktigt längre, då hennes bakkärra inte är i toppskick. Så vi nöjer oss med korta rundor kring kvarteret.
Turen är att Glorran nöjer sig med det och lite kel i soffan och mat förstås. Något som införskaffats är en ny matskål med upphöjningar i för att lindra ”farten” Om dom ändå kommit för 10 år sen hade det ju varit en sensation. För den funkar otroligt bra och det tar inte längre 5 sek utan nästan 1 min att tömma skålen.

Lava

Tävlingsåret blev ju inte riktigt fulländat under 2011 för Lavas del. Vi gjorde ett gäng med    goda nollor och bra placeringar under början utav året. Känslan inför SM på ”hemmaplan” var riktigt riktigt bra. Besiktningen gick fint och eftersom Lava löpte så hade vi äran att få starta sist om inte om funnit förstås. När jag tillsammans med Jessica anlände till tävlingsplatsen och tog oss en promenad tyckte jag så smått att Lava haltade. Stannade och klämde och kände på alla ben och leder tittade mellan tassar efter ev sår men icke. Vi gick vidare för att se om det kanske släpper men fortfarande en ytterst liten hälta. Stannade ytterligare en gång och då lyckades jag hitta felet. Lavas ena yttertå på vänstra frambenet var ordentligt svullen och helt rödlila. Karin A kikade och kunde inte riktigt se vad det kunde vara. Kanske ett ormbett eller en stukning,

Lava markerade inte speciellt mycket när man klämde. Så vi packade in oss i bilen och åkte hem igen innan vi ens hunnit starta. Planen att vinna SM brakade ihop rätt rejält och väldigt fort för vår del.
Efter en bild av tån hos vet så blev det dryga månadens vila från agilityn, som tur var älskar ju Lava att simma så det var det vi gjorde under sommarens hetaste tävlingar på Gotland och i Skutskär. Läkningen gick bra och inga symptom har visat sig sen dess.

Nu ligger Lava här i soffan med tratt efter att i torsdags plockat bort två små ljuvertumörer samt två fettknölar. Allt har gott strålande och vi väntar bara på svar om ljuvertumörerna . I övrigt satsar vi på att ta vår sista pinne i hoppklass under början utav året. Sen hoppas jag på att vi ska kunna vara med och plocka lite pinnar även till SM 2013

Yxa

Mattens lilla odåga och stjärna har under årets gång gott från klarhet till klarhet ute på banorna. Vi har fortfarande väldigt mycket att jobba på med vi är på god väg. Under årets  har vi lyckas att plocka 2 cert i agilityklass och blivit Champion. Extra roligt var det när vi för första gången fick vinna en ag3 under skutskärveckan där det var väldigt många startande. Plockat hem pinnar har vi gjort så det blir över t.o.m så det blir SM debut för vår del uppe i Borlänge i sommar. I och med alla fina placeringar under årets gång så lyckades vi ta oss upp på en hedrande 15:e plats på Årets Agilityhund lista, något som jag inte en hade i åtanke faktiskt under året. Men självklart var väldigt roligt att se i slutet av året.

Under 2012 ska vi satsa stenhårt på att bli ännu bättre som team och vi ska göra vårt bästa för att ta oss en plats i landslaget, samt en plats under EO på hemmaplan i juli.
Känner att vi är pågång och vi har väldigt mycket kvar att ge. Yxa är fortfarande bara 4 och går in på sitt 5:e i sommar. Men andra ord är vi ännu inte ens på toppen av karriären.

Jag

Hur har mitt år tänkt att se ut, jag ska seriöst fortsätta att ta mig ut i spåret antingen till fots eller på cykel. Fick ju av bästa Pierre ett bagen belt i julklapp så det är bara till att koppla på hundarna och ut och springa. Skorna, kläderna, cykeln finns där. Det är bara viljan som fattas och den SKA finnas även i år. För jag har faktiskt varit rätt duktig under slutet av året att motionera även mig själv. Något som jag även ska bli ännu bättre på är mitt tålamod, vet bara inte hur? För ibland brinner det utav vet inte vad i huvet.

Vad det gäller agilityn och hundarna så kommer jag helhjärtat satsa på Yxa till fullo under 2012. Självklart ska även Lava med och tävla och plocka sina SMpinnar. Men tanken är att när Lavas pinnar är i hamn så är det Yxa som ska stå i fokus till max.
Känner att nu är det dax att stå på startlinjen igen på VM, så jäkla många ggr som jag fått stå över. Att klättra ännu högre på Årets agilityhund är även det ett mål att t.o.m kanske nå toppen om det går hela vägen. Har ju faktiskt sedan tidigare två st 2:a platser två år i rad på den listan så viljan att toppa finns ju.
Sen finns det en liten till tanke under 2012. En liten till träningskompis kommer det garanterat att bli, sen  när, vad, vem och vilken det kommer att bli återstår att se. Men jag är på jakt mer eller mindre hela tiden efter den perfekta lilla stjärnan.

I övrigt hoppas jag på att riktigt jäkla roligt och händelserikt år där jag och mina tjejer får vara friska och krya!

Det rullar på..

Det var ett tag sedan sist, kan inte direkt höja flaggan och säga att vi gjort endel. Vi har till mestadels ägnat oss åt cykelturer/skogspromenader och lite agility då och då. Just för tillfället är det juluppehåll från ridhusträningen. Som tur är drar den igång redan efter nyår igen. Annars går det faktiskt att träna ute fortfarande peppar peppar.

Under gårdagen tog vi oss i kragen, för att åka och kolla upp Lavas knölar samt ljuvertumörer. Sagt och gjort operation är bokad efter nyår då alla fyra ting ska bort. Operationen är inte särskilt komplicerad så vi kommer inte missa någon tävling eller så. Vilket är bra då vi fortfarande saknar en pinne i hoppklass inför SM.

I morgon är dan för doppar dagen och det står jobb på schemat. Rättare sagt jobbar jag hela julhelgen, vilket kommer klirra fint i kassan när lönen kommer i januari. Inte det minsta ledsen för det, dock kommer jag vara väldigt trött efter helgens gång. Julafton kommer firas inne på söder tillsammans med Pierre o tjejerna.

Förhoppningsvis ska jag få ihop ett inlägg om årets som varit och även det kommande. Finns en hel del att få ihop. 😉

 

Såhär fint vill vi ha det hela året ut och fram tills våren kommer..

Vädret gör att vi fortfarande lever vidare. Vi kan gå på fina skogspromenader och
träna på  relativt torra gräsmattor utan att blir leriga upp över öronen.
Under gårdagen fick vi till ett riktigt härligt träningspass på klubben.
Dammade av en gammal övning av Jan-Egil som är mycket rolig och givande.
En hel del spring med långa tunnlar och slalomingångar som kräver en del av hunden.
Vi åkte hem torra om tassarna och glada av att fortfarande få träna på gräs.

Till helgen väntar årets höjdpunkt för en hundnörd, nämligen Hund 2012.
Ska bli lika roligt som alltid att gå runt och kolla bland alla montrar och framförallt shoppingen.  Har en del på ”listan” som ska inhandlas inför 2012.

 

Rasmästerskapet

Årets rasmästerskap är över för den här gången. Lika trevligt och fint arrangerat som vanligt. Tångahed hallen är alla tiders hall. Super underlag och perfekt möjlighet till promenader etc. Tillsammans med Jessica och Viggo styrde vi mot Vårgårda under fredagen och var lagom nere till det var dags att lägga sig för natten.

Morgondagen skulle bli lång hur lång visste vi inte dock. Startade med Yxa i agilityklassen som var i nivå med en klass ett bana. Fort gick det så fort att Yxa skippar ett hinder o vips var finalchansen borta. Otroligt sorgligt för loppet var kanon, även skulle det visa sig att hoppklassen gick strålande. Nollade på en bra tid men vad gjorde det. Första rasmästerskapet avklarat för fröken brun.

Lava däremot inne i sin löpbubbla gör ett riktigt bra lopp, har för mig 3:e bästa tid men med en jäkla 5:à på balansens uppfart! Skit o pannkaka helt enkelt, fullt fräs i hoppklassen. Som tyvärr blev en disk. Med andra ord inget lyckat resultat, men en trevlig och rolig tävling som jag hoppas kommer att fortsätta att finnas. Väldigt roligt o annorlunda tävling där man får se många bra ekipage från olika raser.

I övrigt så har ridhusträningen dragit igång. Vilket känns skönt på så sett att man får springa torrt iaf 1 gång i veckan. Får innerligt hoppas den flyter på smärtfritt och bra så alla blir nöjda och glada.

Filmstund från Rättvik

Då ska jag försöka sammanfatta årets största och nästsista tävling för vår del. Vi hade turen att ha sovmorgon på lördagen vilket var väldigt skönt. Rent resultatmässigt för helgen är jag otroligt nöjd över mina tjejer. Tjejerna nollade 3 lopp vardera och diskade sig i varsitt. Yxa placerade sig 9a och 2a i agilityklasserna och 10 i söndagens hoppklass.  Jag är så otroligt nöjd med min lilla bruna skit. Om jag bara slapp tjata o gå tillbaka pga försök till tjuvstart varje lopp så hade det varit 10 av 10 i poäng.

Lava har varit minst lika duktig, men konkurrensen i large är ju en aningens hårdare än medium. Men dubbelnolla i hoppklasserna tyvärr utan SM-pinne som vi saknar en av i just hopp. I lördagens agilityklass gjorde vi ett riktigt bra lopp på den snabba banan o kom på en 14:e plats av dyrga 150 hundar. Man får ju se det lite till att Lava faktiskt blivit lite tant och snart blir 9 år. Inte för att hon tappat fart men vi behöver en aningens svårare banor för att ta oss en ”topp placering” alla helgens banor bestod av endast 17 hinder vilket jag tycker är väldigt snål i klass 3. I övrigt var faktiskt helgens banor helt oki i vilket fall hoppklasserna som bjöd på både fart o teknik.